Rättelse!

En liten rättelse på mitt inlägg om att Tone går.
Hon kan gå om hon vill, men hon föredrar fortfarande att krypa. Envis så in i bomben och viker benen när man ställer ner henne, ibland så viker hon sig så att man får lägga henne på golvet. Hon går bara när hon själv vill de.
Hon vet vad hon vill den här lilla damen. Inte lätt att stå emot alla gånger och vi ger med oss ganska ofta, dumt javet, för hon blir bara större och större och envisare och envisare.
Hon ser vad Theo äter och de är främst där vi inte är lika hårda som mot Theo. Inte för att vi var speciellt hårda mot honom heller, men godis, chips och ostkrokar får han fortfarande inte. Däremot är glass hans stora passion, han kommer snart se ut som en pieiin (piggelin).
I alla fall, mjölk? Får dom inte ens dricka förrän dom är 1(?), Tone tar Theos flaska med mjölk dagligen och har väl gjort de från 9 mån. Theo delar gärna med sig av sin glass till Tone, envis som hon är så skriker hon om hon inte får mer. Maten vi äter ska hon numera prompt ha, om än bara för att kasta på golvet. Hon äter helst själv från bordet och sen ligger hälften på golvet. Dvs frukost, lunch, mellis, middag, ständigt står vi på alla fyra och plockar upp mat från golvet.
Har jag sagt att jag tycker det är skönt att hon faktiskt blir äldre för varje dag? Barnen tar knäcken på mig och så även nattetid.

Tur att hon är så go ändå!!

Min favoritflicka, alla kategorier!! ❤

Jag som bara skulle skriva en liten rättelse så att ni inte tror att Tone springer snart, för hon går fortfarande väldigt sällan. Men hon kan om hon vill.
Nu ska jag äta glass och se på OS!

Citat från Theo

Här är några av Lill-Lidbergs alla roliga ord och meningar, bara idag.

– mamma ja måtte fika yogi å macka. Tom mamma, ja måtte fika. (När jag låg i sängen i morse)

– ja tycka om pappa, ja tycka om Tone, ja tycka om eji å cheche. (Erik och Kerstin)

Jag: tycker du inte om mamma?
Theo: å ja tycka om mamma.
Jag: åh nu blev jag glad!
Theo: nu mamma glaaa!

– ja måtte gå mi jum!
– ja måtte dadua mi jum. (dammsuga mitt rum)

– ja måtte shåa (Theo låtsas att han sover)

– ja kunne!
– ja kunne ite!
(sägs väldigt ofta)

Theo: Theo pappa, Tone mamma.
Jag: men de är Tones pappa också.
Theo: nä min pappa, Tone mamma.

– ja måtte kissa potta, ja pottagoa!
Efter att han kissat på pottan och fått pottgodis
– titta ja kissa potta, Tone titta!!
– nu ja ha böja!

Han säger väldigt ofta ”ja måtte”, ”ja kunne”.

Idag sjöng han ”här kommer Pippi Långstrump”, med lite hjälp så kan han många låtar.
Han kan inte uttala alla orden, men han säger dom på sitt sätt.

Theo är i en rolig ålder nu. Han lär sig nya ord varje dag och tycker de är roligt när man frågar honom tex. ”Kan du säga apelsin? Bappasiiin!”
Han är även stenhård med att om han ropar på någon så ger han sig inte förrän man har sagt ja samtidigt som man tittar på honom.
Säger jag ”vill du gå ut?” då säger han ” pappa ja gå ut.. Pappa.. Pappa ja gå ut.. PAPPA!” tills han säger ja. De räcker liksom inte med att säga ja till mig, utan han måste berätta för pappa också.

Jag: Theo säg cheese när jag tar kort
Theo: skiiiit!

Mitt älskade lilla barn, som jag älskar dig! ❤

6 år tillsammans!

Nu har jag jobbat mitt sista pass, på schemat iaf. Men jag har några strödagar, lite här och var kvar.
De har gått jättebra att jobba och skulle nog kunna tänka mig att jobba dom personlig assistent. Men kanske inte resten av mitt liv.

För 6 år sedan blev jag och min Kristofer ett par. Vi träffades första gången i mitten på juli när han jobbade på en pizzeria i Åsele och jag beställde utav honom. Fräck som jag var så frågade jag om de ingick en puss i pizzan, och de gjorde de tydligen.
Nu sitter vi här 6 år senare med 2 barn, 2 bilar och ett husbygge på gång.
Vi har spännande tider framför oss, framför allt husbygget, men också att få se våra vackra barn växa upp.

Now and forever! <;3

Rensa, slänga, loppis

Igår var vi på busplaneten med våra favoriter!

världens skönaste Milia

till slut vågade Theo åka, sakta, sakta. Här med stor-Tone

lill-Tone var mest bara söt och trött

Idag har vi rensat på vinden. Rensat med stort R. Vad mycket skräp man (mamma och pappa) samlar på sig under åren. Men nu slängs de mesta och förhoppningsvis blir de loppis i september.

vi tog en paus och fikade

Theo kollar in sin nya (min gamla) väska, i spegeln

Nu går Tone!

Igår kunde jag räkna till 20 steg på raken. Fram och tillbaka, fram och tillbaka flera gånger på mattan.
Ikväll släppte de. Hon har gått och gått och gått här hemma.
Men faller hon så kryper hon ist, för hon kan inte ta sig upp på egen hand utan måste ta stöd av något.
Men duktig är hon min lilla Tia!

29 juli

Nu var de länge sedan jag skrev något..
Jag tror jag har tappat intresset för bloggen. Instagram är så enkelt, bara ta en bild och lägga upp när som. Att skriva ett blogginlägg är mer som en projekt.
Som sagt, följ mig på Instagram i stället/också @lundberglinn heter jag där.

Tone ropade precis ”mamma” från sängen. Tidigare har hon bara sagt ”mamamamamama”.
Så kul, de händer saker varje dag. Hon blir för övrigt 11 månader idag. Jag slutar aldrig förvånas, tiden går såååå fort!

Annars då, Theo har fått en ny tand, för kanske två veckor sedan, bara två kvar nu.
Jag jobbar måndag och tisdag så då kan vi ju hoppas på lite inlägg från pappan. Som påstår sig inte ha tid att blogga när han är med barnen. Fullt upp.

Kräftpremiären är gjord och som vanligt levererade kräftorna. Gottgottgott!

Jag fortsätter att virka och håller just nu på med lite bakverk.

Lite bilder får sammanfatta våra senaste dagar.

Sov unge, sov!

Världens finaste dotter!!

Hon är söt när hon sover..
Men de är inte alltid hon sover om nätterna. Hon har en ful ovana att ligga och, ja vad ska man kalla de, knorra(?) Hon låter i sömnen, högt, och de låter som att hon är väldigt missnöjd, men hon vaknar inte.
Hemskt störande ljud, som kan pågå flera timmar, i omgångar, om nätterna.
Igår natt fräste jag ur mig att hon skulle få sova i gästrummet kommande natt.
Men nu vill jag inget annat än att plocka upp henne och mysa.

Hoppas natten blir någorlunda bra inatt, förra natten var hemsk.
Vi har börjat ge upp och hon får välling på natten, ibland, fortfarande sällan, men ibland.
De är så värt att få sova några extra timmar.

Theo, min guldklimp och pratkvarn!

Nu är min jobbhelg över, jobb fre-sön, inte så jobbigt med tanke på att de är så lugnt på jobbet. Mer som en siesta!
Mej oj vad jag har saknat barnen idag. Bara få mysa med dom en stund innan jobbet och en stund efter, i tre dagar, är på tok för lite. Men de är nyttigt att sakna.

Theo, som bara pratar och pratar, kan räkna till tio. Vilken kille han är!
Förutom det så kan han sjunga fattig bonddräng, blinka lilla stjärna, nyss så träffa jag en krokodil, bygga en bil, tio små indianer och säkert många fler som jag inte kommer på nu. Han säger inte längre Tie eller Tia (men jag gör fortfarande de) utan han säger klockrent Tone. Och han pratar ofta om sig själv i tredje person.
– är de någon som vill ha en ny blöja?
– ja, Theo ny böja!
Säger han då.

Tänkte skriva ner några roliga ord som Theo säger, kul att spara till senare.
Gräsklippartraktor -bätittatatto
Mjölk – mö/mu
Glass – daiij
Morfar – moppa
Nelson – ha-haa
Fyrhjuling – fyhju
Motorcykel – cocoshyshy
Telefon – shån
Motorsåg – motoshå
Trimmer – timme
Pottgodis – pottago
De här är ord som ofta hörs hemma hos oss. Han är väldigt motorintresserad denna pöjk. Jag kommer säkert på mer ord sen, då skriver jag upp de då.

De här med att Theo vet vad godis är ser jag bara som en fördel. De utnyttjar både vi och han. Han har börjat kissa på pottan för då vet han att han får en pottgodis. Ibland frågar vi om han vill gå på pottan och ibland säger han till. Idag sa han till och gjorde nummer två på pottan.
Är vi ute så får han kissa i gräset och ibland kissar han på stortoan.
Jag kan inte annat än vara stolt och glad över att få vara mamma till världens bästa Theo!

Min favoritkille!!

And the oscar goes to

Jag vill börja med att be alla som suttit och väntat på ett inlägg från min sida om ursäkt. Men det blir inte många minuter över till bloggen när jag är hemma med barnen.

Igår var det en hektisk dag. Efter alla morgonrutiner med frukost och sprängfulla skitblöjor så bar det av mot busplaneten.
Väl på väg gjorde vi ett snabbare stopp på mitt jobb, där Theo fick

Theo kör traktor

Sedan innan jag fortsätter så vill jag förklara rubriken.
Om det skulle finnas en Oscarsgala för föräldrar och jag skulle ta hem ett pris så finns det så sjukt många jag vill tacka. Jag är så välsignad med underbara människor runt mig och mina barn. Ingen nämnd ingen glömd.

Tillbaka till gårdagen.
På busplaneten fick vi celebert besök utav favorit Erik och super Kerstin, det uppskattades utav alla. Efter en massa bus, pannkaka och lite glass fick jag den briljanta iden att gå och handla på ICA Maxi med två trötta barn och endast en vagn.
Tur i oturen så behövde även Erik o Kerstin handla.

När vi äntligen efter lite tårar tog oss hem fick jag en ny ide (jävla idéer) nämligen att städa huset. Det går inte fort men det går.

Jag måste runda av nu för vi väntar besök från fjärran land. Min syster Johanna med respektive kommer på besök. Måste bara snabb fila på engelskan lite för hennes Mark pratar inte mitt favorit språk svenska. Så alla som känner för att göra bort sig med ett My nejmn är….. är välkomna

Tone går, snart!

Att få följa ett barns utveckling är en gåva och jag är lyckligt lottad som har fått två underbara barn!

Tone har börjat gå! Hon hade tidigt bra balans och stod stadigt på golvet, själv. Men hon har inte riktigt vågat släppa taget.
Nu går hon mellan möbler och från famn till famn. Jag räknade till nio steg idag och hon kan stanna till och hitta balansen, om hon håller på att ramla. Men ställer jag henne på golvet för att hon ska gå, utan någon ”morot” så som famn, bord eller mat, så sätter hon sig på rumpan och kryper i stället.
Men snart sitter de där och då går hon nog hellre än att krypa.
Som sagt, vilken gåva! Varje ögonblick är magiskt.

Älskade ungar!! ❤